I ett möte jag hade för någon dag sedan så drog jag följande analogi:
Första scenariot
Jag frågar mina två barn vad de vill äta till kvällsmat och de hojtar glatt “spagetti och köttfärssås!!!” Jag ringer till min man och ber honom handla kvällsmat.
I affären går han runt och funderar på vad han känner sig sugen på till kvällsmat. Det blir en köttbit att grilla (jo, vi grillar typ året runt…), lite grönsaker och potatis i ugnen och en god sås till.
Han kommer hem och gör middag och kallar på oss “maten är klar!” När vi sätter oss till bords tittar barnen besviket på maten “Men! Det här är ju inte spagetti och köttfärssås?!”
Andra scenariot
Den andra varianten: jag frågar mina två barn vad de vill äta till kvällsmat och de hojtar glatt “spagetti och köttfärssås!!!” Jag ringer till min man och ber honom handla hem så att vi kan äta spagetti och köttfärssås till kvällsmat.
I affären går han runt och plockar; “köttfärs – ekologisk, lök – jag tar en liten, de andra är inte så förtjusta i lök, krossade tomater – den med chili i, spagetti – jag tar inte den där torra fullkornsvarianten, vanlig ska det vara”.
Han kommer hem och gör middag och kallar på oss “maten är klar!” När vi sätter oss till bords är det glada tillrop “åh, jag ÄLSKAR spagetti och köttfärssås, pappa!”
Vad har det här att göra med arbete tänker du kanske nu? Jo, det andra scenariot är vad som kallas visionsstyrt ledarskap.
I det andra fallet har jag gjort väldigt klart och tydligt för min man vad det är barnen önskar äta till kvällsmat – spagetti och köttfärssås. I det första fallet var det också klart vad han hade för mål – att köpa hem kvällsmat, men vi hade inte synkat vilken bild vi hade av vad kvällsmaten skulle bestå av. Jag (och barnen) såg spagetti och köttfärssås framför mig (oss), han såg något helt annat – även om det fortfarande var kvällsmat. Vi blev mätta allihop. Men det blev ändå inte helt rätt.
Om du som chef serverar dina medarbetare din vision, din bild, av vart ni ska nå, så kommer de att veta vad de ska leta efter i affären, för att fortsätta på liknelsen. Har du däremot inte målat upp ganska exakt vad det är du vill åstadkomma, så blir resultatet därefter. Det blir kanske fortfarande kvällsmat. Alla vet (ungefär…) vad de har för roll på jobbet och det blir säkert ganska bra, men vissa kommer att ha med sig stek, vissa soppa och andra bara spagetti.
Så frågan är nu, när du leder – serverar du dina medarbetare “kvällsmat” eller “spagetti och köttfärssås”?